Rapporter

Hälsningar från Dharampur, Indien

Från vår kontaktperson för systerskolorna i Dharampur, Bhikhu Vyas,
har vi fått uppdateringar. Området är fortfarande förskonat från allvarliga fall av Covid19. Skolorna är dock fortsatt stängda och eleverna - som vanligtvis bor på skolorna - är hemma hos sina familjer. Eftersom el
oftast saknas och distansundervisning med hjälp av datorer inte är möjligt, har de engagerade lärarna nu börjat ta sig ut till de mycket spridda byarna uppe i bergen och söker upp sina elever. Man har genomgångar och ger eleverna arbetsuppgifter som följs upp nästa
gång. Eleverna är som vanligt väl motiverade och flitiga.  

En historisk milstolpe för en kärnvapenfri värld!

På självaste FN-dagen den 24 oktober 2020 ratificierade Honduras FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen! Dagarna innan hade Tuvalu, Jamaica och Nauru också gjort det, vilket alltså betyder att 50 nationer nu har ratificierat konventionen som därmed inom 90 dagar ska träda i kraft som internationell lag omfattande de länder som skrivit på. När processen väl har kommit så långt visar tidigare erfarenhet att trycket ökar betydligt på övriga länder att också ansluta sig.

Malaysia tog klivet!

Heja! Hurra! I dag onsdag 30 september blev Malaysia 46:e land att ratificiera FN:s konvention för ett förbud mot kärnvapen!

Nu saknar det bara fyra till - sedan träder konventionen i kraft!

Tidigare ledare på toppnivå skriver öppet brev:
Signera FN-konventionen och förbjud kärnvapen!

Det är faktiskt nästan som i sången "I natt jag drömde":

Två före detta generalsekretare för NATO, f d premiärministrar i Canada, Japan, Italien och Polen, f d presidenter i Albanien, Polen och Slovenien, mer än två dussin f d utrikesministrar, mer än ett dussin f d försvars-ministrar, en f d general-sekreterare i FN och en f d utrikesminister i Sydkorea - alla dessa, totalt 56 tidigare ledare på toppnivå, har i ett öppet brev i New York Times uppmanat sina nuvarande regeringar att signera och ratificiera FN-fördraget mot kärnvapen! Det saknas i nuläget endast
5 länder för att få igenom fördraget. (Sverige har ännu inte signerat...)

ICAN / International Campaign to Abolish Nuclear Weapons/ fortsätter att kämpa vidare. 2017 fick de Nobels fredspris för sitt arbete för en kärn-vapenfri värld. När 50 länder har ratificierat FN-konventionen, träder den
i kraft. Precis som tidigare vid kampen mot kemiska vapnen och land-minor, kommer detta att sätta hård press på de länder som innehar dessa vapenslag.

Se vidare 20 september 2020, New York Times

TUFF är genom vår riksförening Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen en del av ICAN. Se vidare www.icanw.se och www.icanw.org och www.svenskafreds.se

Foto från okt 2019: tältsamling utanför murarna till Morias flyktingläger på Lesbos. Observera lastpallarna som lagts under tälten för att undvika regnvattnet som ibland forsade nedför sluttningen. I barackerna till vänster bedrev volontärer rådgivning kring medicinska frågor och asylärenden. Allt är nu nedbrunnet. Foto: Lisa Norgren Benedictsson

Nödläge för flyktingar efter branden i Moria. Insamlingar pågår.

Det ökända flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos brann ner till grunden natten den 8 september 2020. Den gamla militärförläggningen, byggd för cirka 3000 personer, började 2015 att användas som flyktingläger, men blev snabbt överfullt och lägret fortsatte att växa i de gamla olivlundarna utanför murarna; tält, skjul och kojor. Som mest har lägret rymt långt över 20 000 personer och kritiken har varit hård över de undermåliga levnadsförhållandena där hundratals personer tvingats dela på en toalett och där man måst köa i timmar för en matranson. Väntan på att få sitt asylärende prövat har uppgått till år. Frustrationen, förtvivlan och apatin har ökat med tiden och den pressade situationen har lett till ökade konflikter och våld-samheter, liksom självskadebeteenden och självmordsförsök. Coronapandemin gjorde dessutom att flyktingarnas rörelsefrihet begränsades och alla fruktade vad som skulle hända vid ett utbrott av corona. Moria var en krutdurk som hotade att explodera när som helst. Nu har hela lägret ödelagts av flera bränder som troligtvis varit anlagda. Mirakulöst nog har inga dödsfall rapporterats ännu.

De 12 000 som nu bebodde lägret väcktes av branden mitt i natten och sprang ut från lägret utan möjlighet att hinna packa. De samlades längs stora vägen in till staden Mytilini där polis satte upp vägspärrar för att hindra flyktingarna att ta sig vidare. 400 ensamkommande barn togs om hand särskilt genom EU, men enligt beräkningarna finns cirka 4000 barn kvar bland de som nu har förlorat det lilla de hade och tvingats tillbringa nätterna utomhus.

Flera organisationer och volontärer finns på plats beredda att hjälpa till, men det har hittills varit svårt att få polisens tillstånd att komma igenom avspärrningarna för att dela ut vatten, mat, filtar och andra förnödenheter samt erbjuda sjukvård.

Många samlar också just nu in pengar för att bistå de drabbade. Genom TUFF-medlemmen och juristen Anna Benedictsson har vi fått tips om insamlingar. Anna har själv i omgångar varit volontär i Moria och kom för två månader sedan hem till Sverige efter en årslång insats för ELIL / European Lawyers in Lesvos där hon arbetat med att förbereda asyl-ärenden åt ensamkommande i lägret. I spalten till höger listas några av tipsen. I varje organisation finns samordnare som hon litar mycket på och tidigare har samarbetat nära med.

Om man tycker det är krångligt med pengaöverföringarna, kan man även swisha Anna på 07333 19 053, så för hon vidare bidraget. Märk då insättningen med "Moria". Tack!

En framgångssaga!
Sammanfattning av Dharampur-projektet 1988-2020

TUFF:s samarbetspartner i Indien, Bhikhu Vyas, ser i sin senaste rapport tillbaka på allt som gjorts inom projektet sedan starten 1988. Dharampur var då klassat som ett av de fattigaste områdena inte bara i delstaten Gujarat, utan i hela Indien. Från de isolerade bergsbyarna kom alarmerande uppgifter om halvsvält och allvarlig undernäring. Många människor lämnade byarna för att söka bättre levnadsvillkor i städerna.

Den ideella organisationen Van Path fokuserade därför till en början på att utveckla jordbruket. Allt har utgått från bybornas behov och egna önskemål. Byborna har också i högsta grad deltagit aktivt i de många byggena av brunnar, dammar samt terrasser för att undvika jorderosion. Genom allt detta lyckades man få en andra skörd, ibland en tredje. Senare följde program för bättre utsäde, nya grödor, inköp av arbetsbufflar och diverse mindre jordbruksmaskiner. Mangoträd började planteras och vitaminbristsjukdomen nattblindhet försvann. Bostäderna har förbättrats genom anläggande av rejäla husgrunder och hållbara tak täckta med tegel istället för blad som behövde läggas om varje år. Syftet har hela tiden varit att byarna ska bli självförsörjande med familjejordbruk och lokala verksamheter i form av skomakerier, skrädderier, cykelverkstäder, frukt- och grönsaksförsäljning och liknande. Värdefullt är att många som genomgått högre utbildning i städerna, återvänder till byarna och bidrar med sina kunskaper. Den här delen av Dharampur-projektet har i princip uppnått sina högt uppställda mål.  

Tidigt såg man också behovet av utbildning; vid starten 1988 gick nästan inga barn i skola och man påbörjade därför uppförandet av den ena skolan efter den andra. I dag finns där 6 skolor: 4 Primary schools och 2 High schools och samtliga barn i området deltar i skolverksamheten. Eftersom det är långt mellan byarna och transporterna är dåliga, bor barn och lärare på skolorna under terminerna. De rullar ut sovmadrasser på golven
i klassrummen framåt kvällarna. Fler och fler elever läser vidare på gymnasium. För flickor som studerar vid gymnasiet i stan, finns ett TUFF-finansierat Girl´s Hostel i Bilpudi. Det blir allt vanligare att eleverna fort-sätter studierna ända upp till universitetet. Många återvänder sedan till sina hembyar för att bidra till vidare utveckling.

Vid starten för detta skolprojekt var TUFF den enda finansiären. Vårt motto har varit "Hjälp till självhjälp" och vi har med tillfredsställelse kunnat se hur alltfler lokala finansiärer har strömmat till. Fortfarande
behöver dock skolprojekten vårt stöd för att hållas igång och utvecklas.
 
Hela detta stora projekt och utvecklingen i Dharampur är en riktig framgångssaga! TUFF har kunnat bidra till detta tack vare svenska skolors dagsverken och många generösa människors gåvor.

Följ länken nedan och läs Bhikhus egna beskrivning av arbetet - samt hans reflektioner kring det och framtiden.
Läs vidare i länken: B.Vyas Bulletiner

TUFF:s Integrationsprojekt

Svenska Freds kongress 2020

Rapport från TUFF:s årsmöte 2020

”Mini News” från Indien

Ännu en av TUFF:s gamla kämpar har gått ur tiden: Göran Flodman

TUFF:s årsmöte lördag 21 mars kl 10: Uppdatering!

TUFF har sorg: Åke Sandin är död

Fredagen den 28 februari 2020 somnade Åke Sandin in för gott i sviterna av den stroke som drabbade honom ett par veckor tidigare. För oss som följt Åke genom åren är det fortfarande ofattbart att han är borta. ”Min eld är den största i Sverige” skrev Strindberg, men visst skulle denna eld också kunna tillskrivas Åke. Få har som han brunnit så intensivt och så länge för det han trott på; människors förmåga att växa och samarbeta för att nå resultat i form av förbättrade levnadsvillkor och en fredligare värld. Han kämpade för detta in i det sista.  

Yrkesmässigt valde Åke lärarbanan och arbetade länge bland annat på Nyboda skola i Tyresö. I decennier undervisade han tonåringar i de samhällsorienterande ämnena. Han satte genom sitt engagemang och sitt kunnande djupa avtryck hos dessa unga, som också minns hans kärva humor och raka förhållningssätt. Han såg människan bakom eleven och blev en viktig stöttepelare. För många kolleger var han en förebild och mentor.

Vid sidan av sin lärargärning var Åke även tongivande i Tyresö U-lands- och Fredsförening, TUFF. TUFF grundades 1967 av en grupp engagerade tyresöbor, många lärare, med Åke i spetsen. Under drygt 50 år fram till i dag har TUFF etablerat samarbete med otaliga utländska systerorganisationer, bland annat i Indien, för att främja skolbyggen och undervisning samt utveckling av lokalt jordbruk för självförsörjning, exempelvis genom dammbyggen och omfattande plantering av mangoträd. Ekonomiska bidrag till projekten kommer än i dag från dagsverken i svenska skolor.

TUFF:s projekt har varit många; stöd till svenska vapenvägrare, hjälp till ursprungs-befolkningen i Bolivia för att köpa tillbaka mark, utbildning av barnmorskor i Guatemala, ekonomiska bidrag till irakiskt barnbibliotek i krigets Bagdad, palestinska flyktinglägret Shatila, Ship to Gaza, center för gatubarn i Lusaka i Zambia och mycket mera. Åke möjliggjorde många av dessa insatser genom att enträget och framgångsrikt förmå TUFF-medlemmar och övriga vänner och bekanta att lämna generösa pengagåvor.

Under 1970-talet var Åke ordförande i TUFF:s moderorganisation Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.  Vid mitten av 1980-talet startade han Radio TUFF, där han varje vecka tillsammans med livskamraten Monica Schelin under de följande 35 åren producerade och sände program med intervjuer, nyheter om freds- och rättvisefrågor och om TUFF:s arbete.

Genom åren har Åke blivit ”mr TUFF”, outtröttligt engagerad och initiativrik. Han var orädd, frispråkig och ibland kontroversiell, men alltid driven av ett starkt patos och en tro på möjligheten att förändra. Hos Bhikhu Vyas, Åkes gamle vän och TUFF:s indiska samarbetspartners är sorgen stor. I Kongo Kinshasa vajar flaggan på halv stång utanför den skola som TUFF bidragit till att bygga.

TUFF har förlorat sin Grand Old Man. Åkes gärning kan inte nog hyllas och vi kommer med värme och kärlek minnas honom och inspireras av hans föredöme.
Våra tankar går till hans närmaste.

                                   
MY DEAR FRIEND AKE by Bhikhu Vyas

The passing away of my dear friend Ake will create a big void. Of course, it is an irreparable loss for Tuff - his brain child. All the underprivileged groups in the developing world who were benefited by his crusade for peace and justice will miss him so dearly.
 
Allow me to start with his last mail which I received exactly a year ago. What a sustained concern for the program initiated some 3 decades ago! Only one line, as was Ake's style: 'Are you still planting mango trees in Dharampur and how many have you planted there already? Do you need any more?' My reply was negative, as there are no takers. Mangogram is a pat program of Tuff and one of the success stories [160 000 plants distributed in last 30 years]. * There are so many such stories before and after Dharampur project in which Tuff [Ake] is involved. All the programs initially worked out – having no clear map of this dark area and added later on - year after year have almost been completed. Main credit goes to Ake in particular and Tuff in general for this wonderful achievement. Of course, many local donors followed this example of overseas involvement and joined hands. But Ake and Tuff were the first to join the MARCH [the whole first decade.
 
It was a chance meeting with Ake, some six decades ago. One fine morning, when I happened to be in Bombay, my host asked me to join them to one hotel, where Ake and Tuff group were going to meet some social activists. On way, they explained the purpose of the meet. It was sort of get - to - gather on tea for information sharing. After the session was over, Ake asked me to see them the next day. It was the FRIENDSHIP [LOVE] AT FIRST SIGHT WITH AKE. Accordingly, I met the group and had an in-depth discussion about our work; with lot of photography and filming. While taking their leave, I casually asked them to visit our schools. Ake responded: ‘Definitely, next year.
 
Ake kept his word and next year with the group he arrived in Borakhadi P.T.C. College for tribal women teachers, where my wife Kokila [Koki] was the principal. They visited several Gandhian Schools and were happy. They asked about their needs. The flow of Tuff support for the schools started in a few months in the first stage, more intensely for Balwadies [Tent Schools for small kids of migrants] in the second stage and on a still larger scale in poor Dharampur Block. Happily, Ake [and Gunnar]were with us [1987] when we started our first rounds of Dharampur, which finally took shape as Dharampur Project [1988], far away from our Valod base. The chariot of holistic development moved there on two wheels: Education & Economy. Rest is history. In this long journey, hundreds of letters [later on e - mails] were exchanged between Ake and me. In the beginning I have mentioned about his last e - mail.
 
During our 5 visits of Sweden, Ake drove us to the schools and gatherings. carrying heavy video machines [those days] and what not! I was the proud partner on Radio Tuff, where Ake skilfully made me respond, I was not so comfortable and used to in the beginning. Thanks to Ake, I gave several talks on R. Tuff later from Valod He had been in Valod and Dharampur blocks several times, leading different members of Tuff.

May the soul rest in peace of my restless friend and torch - bearer of human justice - Ake Sandin. His contribution is unique. In a way, it is difficult to fill the gap.


* TUFF:s kommentar ang Mangogrammen: I Dharampur är alltså behovet av mangoträd nu i princip tillgodosett och bristsjukdomen nattblindhet nästan utrotad. Projektet har därför utvidgats till grannkommunen Kaprada. Man fokuserar även här på att stödja de fattigaste familjerna. Antalet plantor per familj begränsas till 5-7. För att försäkra sig om ett aktivt deltagande får familjerna själva betala halva kostnaden, resten är en gåva.

TUFF:s årsmöte lördag 21 mars 2020 kl 10

Året som gick, 2019

”TUFF:s vänner”

Såväl syfte som stadgar för TUFF resp Svenska Freds överensstämmer väl, men om man ändå önskar att stödja TUFF utan att vara medlem i moderföreningen, kan man göra det genom att ingå i gruppen ”TUFF:s vänner”. Man stöttar då verksamheten med sina 200 kr, får alla utskick med infor
mation och är välkommen att delta i alla möten och aktiviteter, men man är inte valbar till styrelsen och saknar rösträtt på årsmötet. Fullständigt lokalt medlemskap har tagits bort efter kongressbeslut hos moderföreningen.
( Insättning görs på plusgiro 160 137 – 6. Skriv ”TUFF:s vänner” + namn )

Integrationsprojektet fortsätter på tredje året

Med volontärer som ledare driver vi vårt integrationsprojekt vidare. Hittills har under dessa år 39 nyanlända deltagit. I den nuvarande gruppen har några varit med ända sedan starten, medan andra har anslutit lite senare. Vissa från den ursprungliga gruppen har
flyttat till nya kommuner. En del har studier eller arbeten som gör att de inte kan delta fullt ut, men de håller kontakten och dyker upp då och då. Även denna hösttermin har vi välkomnat några nya deltagare och vi brukar varje vecka vara 10 - 15 stycken som träffas
i TUFF-lokalen för att träna svenska och lära mer om Sverige. Vi har väldigt roligt och trevligt ihop och vi har ett ömsesidigt utbyte.

21 september - Den Internationella Fredsdagen

På just Den Internationella Fredsdagen 2019 lanserar TUFF:s moderorganisation Svenska Freds en ny kampanj: "Kampanjen heter "Kickstart world Peace" och handlar om hur otroligt mycket pengar som spenderas på krig och att hantera konsekvenserna av väpnad konflikt och hur mycket närmare hållbar fred vi vore om vi istället investerade i konflikt-förebyggande och fredsbyggande." Se vidare www.kickstartworldpeace.com

Varmt tack till det lokala musteriet 135-Äpplen!

Vi tackar äppelmusteriets ägare Ines Vergara och Hasse Leis som även i år lämnade ett generöst bidrag i form av olika äppelprodukter som vi kunde sälja på Tyresöfestivalen den 14 september. Alla intäkter från denna försäljning går oavkortat till TUFF:s integrations-projekt. Vi tackar från hjärtat!  

Senaste - och sista! – nyhetsbulletinen från Bhikhu Vyas

Från Indien har vi mottagit nyhetsbulletinen för maj - juli 2019. Som vanligt redogör Bhikhu Vyas för senaste nytt från Dharampur och Kaprada; vi får ta del av sammanställningar av betygsresultat för elever i de olika grundskolorna och på gymnasienivå (helt fantastiska resultat!) och vi får information om elever som gått vidare till högre studier.
Bhikhu berättar också om ansträngningarna med att förbättra jordbruket genom brunnar, dammar, terrassodlingar, växelvis odling av grödor för att inte utarma jorden, plantering av mangoträd, förstärkningar av tak genom att ersätta vass med tegel osv osv. Allt igenom otroligt lyckade projekt!

Bhikhu Vyas har varit vår samarbetspartner i mer än 30 år. Han har arbetat ”ute på fältet” bland byborna. Han har varit direkt engagerad i de omkring tio skolornas utveckling med täta besök och nära kontakt med lärare och elever. Många är historierna om hur Bhikhu och hustrun Kokila genom personliga insatser lyckats hjälpa unga människor att få studera, ofta mot alla odds. Lika nära har kontakten varit med jordbrukarna i området och med stor fingertoppskänsla och respekt har Bhikhu deltagit i utvecklingen av jordbruket tillsammans med lokal NGO.

Bhikhu och Kokila har varit mycket generösa och kunniga värdar under alla de besök som TUFF och andra intresserade har gjort i Dharampur. Vi har i dem haft de bästa tänkbara guider. De har också besökt Sverige flera gånger och bl a hälsat på de skolor som utfört dagsverken till förmån för Dharampur. Vi har på alla sätt haft ett ömsesidigt utbyte.
Under alla år har Bhikhu också nogsamt redovisat hur insamlade pengar har använts och sänt oss nyhetsbulletiner vartenda kvartal, späckade med personliga betraktelser. Nu har han meddelat att han, vid fyllda 90 och med vacklande hälsa, lämnar över arbetet med bulletinerna till andra i gruppen. Han har dock lovat att då och då sända hälsningar med små personliga rapporter. Vi håller fortsatt kontakt och vet att projekten är kvar i trygga händer.

 
Tusen tack till Peter Bylund och hans vänner!
När Peter Bylunds födelsedag för ett tag sedan skulle firas, valde många bland släkt och vänner att uppmärksamma detta genom att köpa TUFF:s mangogram. Tack vare det inkom över 4000 kronor till det lyckade projektet i Dharampur och Kaprada i Indien. Hittills har nu 155 000 mangoträd planterats ut i byarna under projektets 28 år. Tack vare dessa träds vitaminrika frukter har åkomman "nattblindhet" nästan helt försvunnit.
(Tyvärr var tryckfelsnisse framme när vi tidigare berättade om gåvorna till Peter Bylunds födelsedag.
 Vi beklagar det! Nu blev det förhoppningsvis rätt.)  

Rapport från årsmöte och extra årsmöte

• Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och omvaldes. Ingrid Renström, tidigare en av våra revisorer, valdes till kassör för TUFF:s insamlingskonto. Anders Tunevi omvaldes till revisor och Eija Räty till revisorsuppleant. Fullständig lista över styrelsemedlemmar finns under fliken "Om TUFF" här ovan.
• Stadgarna, som inte reviderats sedan 1970, uppdaterades. Bl a bantades kraven på antalet styrelsemedlemmar till 5 ordinarie ledamöter och revisorerna till en ordinarie och en suppleant. Bestämmelserna kring årsmöten förtydligades också vad gäller inlämningar av motioner. De fullständiga stadgarna finns att läsa under fliken "Om TUFF" här ovan.
• Efter år av diskussioner beslutades att "TUFF" i fortsättningen ska utläsas Tyresö Utlands- och Fredsförening. Vi har lyft bort det föråldrade och kritiserade begreppet "u-land" och ersatt det med "utland", som vi tycker i sitt sammanhang ger en bra bild av vår verksamhet och våra fokusfrågor genom åren. Det är viktigt för oss att bevara den inarbetade och välkända förkortningen TUFF.              (juni 2019)